Hoppa till innehållet
Olympic Lifting School EN Köp böcker

Styrka för alla idrotter

Atletisk Styrka

Bygg den styrka just din idrott kräver.

Strukturell, funktionell och specifik styrka.

Av Lisette & Anders Lindsjö

155 kapitel · 156 000 ord

★★★★★ 5,0 · 1 omdöme

Erbjudande

109 kr

Du får både den svenska och den engelska utgåvan. Byt språk i läsappen när du vill.

Swish, kort eller faktura. Läs i läsappen, även utan internet.

  • Boken kommer direkt i ditt mejl, med en länk som öppnar den i läsappen. Inget konto och inget lösenord att komma ihåg.
  • Läs i mobilen, surfplattan och datorn, på upp till 5 enheter, även utan internet.
  • Ingen prenumeration. Boken är din, och alla uppdateringar ingår.

Faktura till klubb, skola eller företag Ge bort som present

Ingår i paketet Hela biblioteket: 8 böcker för 499 kr →

  • Smakprov innan du köper
  • Ett köp, alla språk
  • Nya versioner utan kostnad
  • Läs även utan internet
Omslag: Atletisk Styrka

Styrketräning för idrottare, oavsett idrott. Boken delar styrkan i tre lager: strukturell styrka som gör kroppen mer tålig, funktionell styrka som bygger kraft och fart, och specifik styrka som tar kraften in i din idrott.

Välj din idrott bland femton, så anpassas exemplen. Hela boken följer arbetsprocessen APGUL, från analys och tester till planering, genomförande, utvärdering och loggning.

Det här får du

  • Förståelse för hur styrka byggs, och vilken sorts styrka din idrott kräver.
  • Tester och analysverktyg, som kapacitetsprofil, gapanalys och miniriskmetoden.
  • Belastningsstyrning med RPE, RIR och readiness, och hur du planerar på alla tidsskalor.
  • Övningsregister, exempelprogram per idrott och en programbyggare.
  • Kalkylatorer för 1RM, pass och belastning, och en passlogg.
  • Atletisk periodisering ingår: ett färdigt träningssystem med pass, program, årsplan, manualer och tester.

Vem boken är för

Boken är för dig som satsar på din idrott, och för din tränare. Ni får samma karta att utgå från.

Det här innehåller boken

Alla 155 kapitel, med en kort beskrivning av varje. Granska innehållet innan du köper. Läs ett kapitel gratis →

Del 0 — Grund 23 kapitel
  1. Syfte och målVad boken ger dig som satsar på din idrott, och varför allmän idrott och elitidrott har olika mål.
  2. APGULHur APGUL hjälper dig att analysera vad som saknas innan du lägger till mer träning.
  3. Fem faktorer för långsiktig atletisk utvecklingFem faktorer som formar din atletiska utveckling över år, inte veckor.
  4. Om bokenVarför boken saknar bilder med avsikt, och hur det gör dig bättre på att förstå rörelser.
  5. Om läsarenFyra vägar genom boken, från de 29 viktigaste kapitlen till hela fördjupningen.
  6. Om varje idrottVad din idrott ger kroppen, vilka luckor den lämnar och vad du kan låna från andra idrotter.
  7. Om oss — Lisette & Anders LindsjöLisette och Anders bakgrund som aktiva, tränare och lärare.
  8. Hur boken skrevsHur boken växte fram i lokalen, i bilen och på båten.
  9. Vår erfarenhet — lag och idrottare vi jobbat medLagen, klubbarna och idrottarna i många idrotter som bokens erfarenhet bygger på.
  10. Är styrketräning nödvändigt?Vad styrketräning faktiskt gör för din prestation, och om den är säker för 16–20-åringar.
  11. De fem prestationsfaktorernaDe fem prestationsfaktorerna och hur alla bidrar till resultatet i styrketräningen.
  12. De fysiska grundegenskapernaDe fem fysiska grundegenskaperna som tränas i varje pass, men i olika mängd.
  13. Anatomi inom styrketräningGrundvokabulären för rörelseplan, muskelns roll och lederna, utan en hel anatomikurs.
  14. StyrketräningsfysiologiVad som händer i kroppen när du blir starkare, och vad som driver muskelutvecklingen.
  15. Biomekanik inom idrottHur krafter påverkar rörelse, och varför tyngdpunkten för atlet plus redskap spelar roll.
  16. AdaptationsprincipenTre villkor som måste vara uppfyllda för att kroppen ska anpassa sig och bli bättre.
  17. Genetik och träningsbar potential — varför båda behövsHur genetiken sätter ramarna och träningen avgör hur mycket av dem du fyller.
  18. En uppmaning — grunden är inte säljande, men det är den som fungerarVarför grunden inte är säljande men det är den som fungerar.
  19. TräningsprinciperFem träningsprinciper som gör att träningen styrs av kunskap i stället för vana.
  20. Mognad, tillväxt och könTillväxtspurten, mognad och kön: ramarna som avgör vad du ska träna för just nu.
  21. Atletens ansvarSömn, mat, vila och loggbok: vanorna som bara du kan äga.
  22. Readiness — grön, gul och rödEn skala 0–10 varje morgon som visar hur redo du är och hur passet ska anpassas.
  23. RPE och RIRRPE och RIR som visar hur tungt det verkligen är, med kalkylatorer för att räkna själv.
Del 1 — Teknik 9 kapitel
  1. Vad är teknikVad teknik egentligen är, och skillnaden mellan effektiv och funktionell teknik.
  2. Hur du lär dig teknikFyra steg i att lära sig en ny rörelse, och vad som avgör om lärandet ens startar.
  3. Hur du utvecklar teknikVad tränaren ansvarar för, vad du ansvarar för, och hur mycket teknik som räcker.
  4. Träningsbara övningar — teknik i tre stegTre steg för hur väl du behärskar en övning, och när du är redo att öka.
  5. Inlärningsmodellen — hur vi bygger en skicklig atletFem steg i ordning från positioner till vikt som bygger en stabil rörelse.
  6. Kvalitetsmetoden® — hur vi bedömer varje repetitionHur du bedömer varje repetition och vet när progression är motiverad.
  7. Faktorer som påverkar resultatVarför samma pass kan gå olika från dag till dag, och hur du tolkar en dålig dag rätt.
  8. ÖvningsklassificeringTio motoriska grundrörelser och hur du sorterar övningar efter vad din idrott kräver.
  9. Grundrörelser och grundövningarSex grundrörelser och grundövningarna som tränar dem.
Del 2 — Strukturell styrka 18 kapitel
  1. M-A-G-modellen — Människan, Atleten, GrenspecialistenMänniskan, Atleten och Grenspecialisten: vem du utvecklar, inte bara hur.
  2. Strukturell StyrkaHur du bygger tålighet i vävnaden bakom din idrott så att axlar och knän håller.
  3. Vad är muskelstyrka?Hur nervsystem, muskelstorlek och hävarmar tillsammans avgör din styrka.
  4. Kroppens vävnaderVarför muskel, sena, ligament, brosk och ben anpassar sig i olika takt.
  5. Hur skador uppstårHur skador uppstår över tid och vad du gör om skadan redan har hänt.
  6. Thrower's TenTio övningar för axel och arm som skyddar dig i idrotter med kast och slag.
  7. Led för ledVilka leder som ska vara rörliga och vilka som ska vara stabila, och vad som händer när de byter roll.
  8. Strukturellt övningsregister — led för led, vävnad för vävnadEtt register med strukturella övningar, led för led och vävnad för vävnad, med självskattning.
  9. Metodval för strukturell styrkaFyra metoder för fyra vävnader, och hur doseringen avgör vad övningen tränar.
  10. Vävnad och återhämtningstidHur länge olika vävnader behöver för att återhämta sig, och varför du kan känna dig redo för tidigt.
  11. Vad som kostar mestVad som kostar mest trötthet i ett pass, och när det är värt att gå till failure.
  12. Tre typer av muskelarbeteKoncentriskt, excentriskt och isometriskt arbete, och vad varje typ kostar i trötthet.
  13. RörlighetHur styrketräning kan förbättra rörligheten lika mycket som stretching.
  14. ÅterhämtningHur nervsystem, muskler och vävnader återhämtar sig i olika takt.
  15. Central och perifer trötthetSkillnaden mellan central och perifer trötthet, och vilken som tar längst tid att släppa.
  16. Hypertrofi, absolut och relativ styrkaHur muskeltillväxt, absolut och relativ styrka hänger ihop med vad din idrott kräver.
  17. PrioritetslistanHur du gör en prioritetslista för din idrott, med en golfspelare som exempel.
  18. Sammanfattning — Strukturell StyrkaDet viktigaste om strukturell styrka samlat på ett ställe.
Del 3 — Funktionell styrka 29 kapitel
  1. Funktionell StyrkaDe fyra kraftkvaliteterna som avgör hur explosiv, snabb och uthållig du är.
  2. ÖvningsregistretEn lista över övningar varje satsande atlet bör känna till, med självskattning.
  3. 1RM-faktormodellenFyra faktorer bakom din 1RM, och varför 100 procent är en uppskattning.
  4. Kraft-hastighetskurvanSambandet mellan belastning och hastighet, och de tre zonerna du tränar i.
  5. Hastighetsbaserad träningHur du styr träningen med mätt hastighet när tekniken, repetitionerna och vikten sitter.
  6. MuskeluthållighetHur du bygger förmågan att upprepa kraft utan att tekniken kollapsar.
  7. Metodval per syfteHur du väljer metod efter syfte, och Zatsiorskys tre metoder.
  8. Övning och styrkekvalitet — referenstabellEn tabell som visar vilka övningar som passar bäst för varje styrkekvalitet.
  9. Plyometrisk träningFyra progressionssteg för hopp som bygger spänst och explosivitet.
  10. Excentrisk träningVarför bromsande träning bygger senor och rörlighet, med tre konkreta övningar.
  11. Atletisk hållning och Power PositionAtletisk hållning och Power Position: kroppens läge innan kraft kan utvecklas.
  12. Grepp och uppställningHur grepp, fotställning och din anatomiska grundposition påverkar övningen.
  13. Redskapets positionerHur stångens, hantelns och bollens position förändrar samma grundövning.
  14. Styrketräning kontra kraftidrotterSkillnaden mellan styrketräning och kraftidrotter, och vad du kan låna från dem.
  15. Olympiska lyftVarför ryck och stöt tränar hela kraft-hastighetskurvan, och i vilken ordning du lär dig dem.
  16. VIP — tre nyckelpositioner i de olympiska lyftenDe tre nyckelpositionerna i de olympiska lyften och varför tekniken är prestationen.
  17. StyrkelyftKnäböj, marklyft och bänkpress som verktyg för maximal styrka.
  18. SkivstångSkivstången som verktyg för allmän styrka, och vad som gör den så mångsidig.
  19. HantlarHur hantlar avslöjar och åtgärdar skillnader mellan höger och vänster sida.
  20. KettlebellsKettlebellens grundrörelser, och hur du tränar kraft som upprepas.
  21. Maskiner, slädar och övrig utrustningMaskiner, slädar, ställningar och räcke, och när de är rätt verktyg.
  22. Kablar och KeiserKablar och Keiser som ger rörelse i flera plan med jämn spänning.
  23. Personlig utrustningSex saker i din personliga utrustning som gör verklig skillnad.
  24. MedicinbollKasttyper med medicinboll som låter dig träna med maximal hastighet hela vägen.
  25. Funktionell rörlighetHur du kontrollerar ytterlägen snabbt under de krafter som power-träning skapar.
  26. Hur de fyra kvaliteterna samspelarHur maxstyrka, power, snabbstyrka och uthållighet bygger på varandra över tid.
  27. Vanliga fallgropar — funktionell styrkaFyra vanliga fallgropar i funktionell styrketräning och hur du undviker dem.
  28. Uthållighet och energisystemDe tre energisystemen och hur de samverkar beroende på hur intensivt och länge du arbetar.
  29. Sammanfattning — Funktionell StyrkaDet viktigaste om funktionell styrka samlat på ett ställe.
Del 4 — Specifik styrka 13 kapitel
  1. Specifik StyrkaHur grunden omsätts i din idrotts nyckelrörelse med full belastning och full hastighet.
  2. Specifik styrka per idrottVad din idrott kräver av de tre styrkeskikten, och vad gymmet ska tillföra.
  3. Tyngdlyftning — fördjupningVad forskningen visar om sambandet mellan maxstyrka och power i tyngdlyftning.
  4. Idrottsgrupp 1 — Explosiv vertikal kraftVad basket, handboll, innebandy och fotboll ska prioritera i gymmet, från gympass till match.
  5. Idrottsgrupp 2 — Roterande kraftHur golf, tennis, padel och bordtennis bygger roterande kraft från höft och bål.
  6. Idrottsgrupp 3, 4 och 5 — Maxkraft, dragkraft och kontaktkraftVad tyngdlyftning, styrkelyft, simning och brottning ska prioritera, och när relativ styrka avgör.
  7. Styrketräning för uthållighetsidrotterHur löpare, cyklister, simmare och roddare stärker den länk som faktiskt begränsar dem.
  8. Vad tränaren serFem signaler som visar att styrketräningen syns i idrotten innan den syns i statistiken.
  9. Min idrott — en enkel analysTre frågor som ger dig och din tränare en gemensam bild av var fokus ska ligga.
  10. Hur lik är en övning din idrott? — en egen affinitetsmodellEn modell som graderar hur lik en gymövning är din idrott, i fyra dimensioner.
  11. Överföring är inte träningsvärdeVarför en övning som liknar idrotten inte alltid ger mest, och fem frågor innan du väljer.
  12. Vanliga fallgropar — specifik styrkaTre vanliga fallgropar när generell träning ska göras idrottsspecifik.
  13. Sammanfattning — Specifik StyrkaDet viktigaste om specifik styrka samlat på ett ställe.
Del 5 — Roller och ansvar 4 kapitel
  1. Programansvar genom karriärenHur ansvaret för ditt program flyttas från tränaren till dig genom karriären.
  2. Vilka krav kan du ställa på din tränare?Vad du rimligen kan kräva av din tränare på varje nivå.
  3. Fyra nivåer av medvetenhet i träningFyra nivåer av medvetenhet om vad som tränas, och varför det spelar roll.
  4. Dina experter — bygga ett team runt digVilka experter du behöver runt dig, och hur miljön du tränar i formar dig.
Del 6 — A: analysera 11 kapitel
  1. Analys och testerTre testkategorier och när en skattning räcker i stället för ett fysiskt test.
  2. Regression mot medelvärdetVarför din bästa testdag ofta följs av en sämre, och hur du inte låter dig luras.
  3. Ditt eget testbatteriHur du bygger ett eget testbatteri som följer med dig när du byter lag och tränare.
  4. Funktionella styrketester — referenstabellTio kärntester med referensvärden, och hur du räknar ut var du befinner dig.
  5. Kroppssammansättning och muskelfibrerVad kroppssammansättning och muskelfibrer faktiskt betyder för en 16–20-åring.
  6. Analysverktyg — SWOT, GAP och omvärldsanalysSex analysverktyg, bland annat SWOT och GAP, som ger en helhetsbild av din situation.
  7. Gapanalys — från nuläge till målTre steg för att jämföra idrottens krav med din kapacitet och hitta det som begränsar.
  8. Atletisk KapacitetsprofilEn profil du fyller i på 15 minuter med din tränare och använder direkt i planeringen.
  9. Tio saker att tänka igenom innan programmet börjarTio saker att tänka igenom innan programmet börjar, och vad som får vänta.
  10. Miniriskmetoden — att kalkylera skaderiskEn enkel formel för att kalkylera skaderisk och veta var du ska lägga energin.
  11. Vanliga fel vid testningSex vanliga fel som gör tester mindre användbara, och hur du undviker dem.
Del 7 — P: planera 23 kapitel
  1. Innan du planerar — vad vill du bli bättre på, och varför?Frågorna du behöver svara på om mål, vilja, plats och tränare innan du planerar.
  2. Planera på alla tidsskalor — från dag till karriärHur du planerar på alla tidsskalor samtidigt, från nästa pass till hela karriären.
  3. BelastningsstyrningHur du styr belastningen över tid, och vad som händer när den blir för låg eller för hög.
  4. Avtagande avkastning — och din upptränade nivåVarför utvecklingen avtar ju bättre du blir, och hur du hittar din upptränade nivå.
  5. Synlig och osynlig styrkaTre fönster som visar utveckling som spegeln missar.
  6. TräningsvariablerVariablerna som bygger varje träningsmetod, och hur du vrider på dem själv.
  7. Hur styr du din träning — stimuli och trötthet på vävnadsnivåHur muskel, sena och nervsystem svarar olika på samma variabel, och vad det betyder för din styrning.
  8. Programstruktur och prioritering — nio ordningsprinciperNio principer för i vilken ordning övningarna ska komma i passet.
  9. Vad är ett rep? — Variant, rörelseomfång och hastighetVarför djup, variant och hastighet gör att samma övningsnamn kan vara helt olika arbete.
  10. Belastningsräknare — pass, vecka och periodKalkylatorer som räknar ut belastningen för pass, vecka och period.
  11. StandardmetoderElva beprövade standardmetoder, som pyramiden, och vad var och en passar till.
  12. Failure eller inteVad forskningen visar om att träna till failure, och när det passar en idrottare.
  13. Passning och säkerhetHur du passar, blir passad och lär dig missa säkert i knäböj och bänkpress.
  14. Superkompensation och fitness-fatigue-modellenSuperkompensation och fitness-fatigue-modellen som förklarar varför belastningsstyrning fungerar.
  15. AQD — Adaptive Quality Dose ModelGolv, mål och tak: en modell för rätt dos för rätt atlet vid rätt tidpunkt.
  16. 1RM-förankrad AQDHur du hittar dagens 1RM utan att göra ett maxlyft, och bygger din egen repstabell.
  17. FormtoppningHur du toppar formen inför tävling, med Mujikas principer för nedtrappning.
  18. PAP och PAPEHur en tung ansträngning tillfälligt kan höja din explosivitet i nästa övning.
  19. PeriodiseringDe fem perioderna genom säsongen, och planen som en hypotes snarare än ett facit.
  20. Långsiktig planering — halvår till fyra årHur du planerar från halvår till fyra år så att nivåerna hänger ihop.
  21. Fem sätt att periodisera — ett verktyg, inte en religionFem sätt att periodisera, och varför ingen modell är bevisat bäst.
  22. Passtrukturer — mallar för olika perioderFyra dosnivåer och sju passtrukturer för olika perioder.
  23. Checklista — är ditt program redo?Tio frågor som visar om ditt program är redo, och hur du läser det som noter.
Del 8 — Exempelprogram 12 kapitel
  1. Bygg ditt program — steg för stegEn guide i tio steg som tar dig från tomt papper till färdigt program.
  2. Exempelprogram per idrott — grundperiodExempelveckor för golf, handboll, tyngdlyftning och simning i grundperioden.
  3. Exempelprogram att analysera — grundperiod, bilateralEtt verkligt grundpass att analysera själv innan du läser vår genomgång.
  4. Testa passet — interaktiv loggningLogga samma pass interaktivt och jämför din upplevelse med planen.
  5. Exempelprogram att analysera — Bas 5, kastgrenarEtt exempelprogram för kastgrenar byggt på Vésteinn Hafsteinssons metodik.
  6. Exempelprogram att analysera — golf, undulerande periodiseringEtt golfprogram med tung, lätt och måttlig dag i samma vecka.
  7. Exempelprogram att analysera — specifik period, retainHur du behåller styrkan med minimal tid när tävlingsträningen tar över.
  8. Testa passet — retainLogga retainpasset och jämför belastningen med grundpasset.
  9. Exempelprogram att analysera — hitta felenEtt program med medvetna fel som du tränar på att hitta.
  10. Exempelprogram att analysera — fyrapassmall med zoner och T/M/LEn mall med fyra pass, färgkoder och zoner som du kan fylla med egna övningar.
  11. Exempelprogram att analysera — basket, tre-fasperiodiseringEtt basketprogram i tre faser, med en reviderad version och lärdomar.
  12. Exempelprogram att analysera — skolan, gymnasiet årskurs 1–2Ett verkligt grundprogram för idrottsgymnasiet med lärarmanualen i korthet: maxtak på 20 set, dagsform och RIR, och var program och manual inte säger samma sak.
Del 9 — G: genomföra 7 kapitel
  1. Packa din väskaUtrustning och energi före, under och efter passet.
  2. Readiness och läs in dig på syfte och målSkatta din readiness och förstå passets syfte innan du rör en vikt.
  3. TAMP — uppvärmningEn uppvärmning i fyra steg på 15 minuter som förbereder dig för passet.
  4. Huvudträning — anpassning och stegringHur du stegrar mot träningssetet, skalar övningar och tar i det du faktiskt kan.
  5. Kompletterande träningVad kompletterande träning fyller för luckor, och varför samma kvalitetskrav gäller.
  6. Utmaningar vi sett genom 40 år i lokalenMönstren vi sett i 40 år i lokalen, från för lite ansträngning till övertro på teknik.
  7. Nedvarvning, reflektion och loggningHur du varvar ner, reflekterar och loggar passet medan det är färskt.
Del 10 — U/L: utvärdera och logga 2 kapitel
  1. Utvärdera genomförd träningHur du utvärderar en hel period och ställer de varför-frågor som leder framåt.
  2. Loggboken — grunden för att kunna utvärdera allsVad du ska logga, digitalt eller på papper, och hur loggboken blir grunden för utvärdering.
Del 11 — Avslutning 2 kapitel
  1. Ordlista — bokens viktigaste begreppBokens viktigaste begrepp samlade, från APGUL till AQD.
  2. Sammanfattning — APGULDet viktigaste om APGUL-processen samlat på ett ställe.
Bilagor 1 kapitel
  1. TeametLyftarna och tränarna i Öresunds Atletklubb som bokens exempel följer.

Vetenskaplig grund och referenser

Varje kapitel har en vetenskapsnivå som förklarar vad forskningen visar, hur vi tolkar den och vad vi rekommenderar. Här är bokens fullständiga referenslista.

Visa referenslistan

Det här kapitlet samlar källorna som ligger bakom bokens vetenskapsstycken, på ett och samma ställe. Några av dem har vi websökt och verifierat på nytt inför just det här kapitlet (exakta siffror, årtal och tidskrifter). Andra är etablerade standardverk som redan är väl kända i fältet och inte kräver samma kontroll. Listan är byggd för att spegla hela världen, inte bara engelskspråkig litteratur. Nordamerika, Europa (inklusive den sovjetiska/ryska traditionen), Oceanien, Asien, Sydamerika och Afrika.

Precis som resten av boken: vi kan ha missat eller feltolkat något. Hittar du ett fel. Hör av dig till info@athleticsportsschool.com.

Nyligen websökta och verifierade (exakta siffror kontrollerade)

Lauersen, J.B., Andersen, T.E., Andersen, L.B. (2018). (PubMed) Strength training as superior, dose-dependent and safe prevention of acute and overuse sports injuries. British Journal of Sports Medicine, 52(24), 1557-1563. Danmark/Norge. 7 738 deltagare, RR 0,338 (66% riskreduktion), tydligt dos-responssamband.

Nuzzo, J.L., Pinto, M.D., Nosaka, K., Steele, J. (2023/2024). (PubMed Central, fri text) Maximal Number of Repetitions at Percentages of the One Repetition Maximum. Sports Medicine, 54, 303-321. Australien/Storbritannien. Metaregression på 952 test till failure, 7 289 individer, 269 studier.

van den Hoek, D. m.fl. (2024). (PubMed) Normative data for the squat, bench press and deadlift exercises in powerlifting. Journal of Science and Medicine in Sport, 27, 734-742. Australien. 809 986 tävlingsresultat från dopingtestade styrkelyftare.

Oranchuk, D.J., Drinkwater, E.J., Lindsay, R.S., Helms, E.R., Harbour, E.T., Storey, A.G. (2019). (PubMed) Improvement of Kinetic, Kinematic, and Qualitative Performance Variables of the Power Clean With the Hook Grip. International Journal of Sports Physiology and Performance, 14(3), 378-384. Nya Zeeland/Australien. Kontrollerad studie, samtliga deltagare starkare med krokgrepp.

Kapicioglu, M. m.fl. (2021) och Lappen, S. m.fl. (2022). Videoanalysstudier av distal bicepsruptur vid marklyft med mixat grepp. Orthopaedic Journal of Sports Medicine / BMC Musculoskeletal Disorders. Turkiet/Tyskland.

Del 0: grund

Vladimir Zatsiorsky, Science and Practice of Strength Training (1995). Sovjetunionen/USA, arbetade med Sovjetunionens olympiska lag i 26 år. Tudor Bompa & Carlo Buzzichelli, Periodization: Theory and Methodology of Training (2019). Rumänien/Kanada/Italien. Mel Siff & Yuri Verkhoshansky, Supertraining. Sydafrika/Sovjetunionen-Ryssland. Richard Schmidt & Craig Wrisberg, Motor Learning and Performance. USA. McArdle, Katch & Katch, Exercise Physiology. USA. Kendall m.fl., Muscles: Testing and Function. USA. Frank Netter, Atlas of Human Anatomy. USA. Roger Bartlett, Introduction to Sports Biomechanics. Storbritannien. Susan Hall, Basic Biomechanics. USA. Nikolai Bernstein, The Co-ordination and Regulation of Movements. Sovjetunionen/Ryssland. Deci & Ryan, självbestämmandeteorin (1985). USA/Kanada. Van Hooren & De Ste Croix (2020) om känsliga träningsperioder. (DOI, fri text) Nederländerna/Storbritannien.

Del 1: teknik

Paul Fitts & Michael Posner (1967), tre-fasmodellen. USA. Jack Adams (1971), closed-loop-teorin. USA. Gabriele Wulf & Rebecca Lewthwaite, OPTIMAL-teorin (2016). Tyskland/USA. Albert Bandura, social inlärningsteori (1977). Kanada/USA. Keith Davids m.fl., constraints-led approach. Storbritannien/Australien. Chtourou & Souissi (2012) om dygnsrytm. (DOI) Tunisien. Grgic m.fl. (2020) om koffein. (PubMed) Kroatien/Australien. Marcora, Staiano & Manning (2009) om mental trötthet. (PubMed) Italien/Storbritannien. Locke & Latham, målsättningsteori (2002). USA/Kanada. Williamson, Swann, Bennett, Bird, Goddard, Schweickle & Jackman, The performance and psychological effects of goal setting in sport, International Review of Sport and Exercise Psychology 17(2) (2024). Storbritannien/Australien.

Del 2: strukturell styrka

Kevin Wilk & James Andrews, Thrower’s Ten (cirka 1991). USA. Keitaro Kubo, senforskning. Japan. Sebastian Bohm, isometriskt senprotokoll. Tyskland. Meeuwisse (1994), flerfaktoriell skademodell. (DOI) Kanada. Carl Foster (2001), träningsmonotoni. (PubMed) USA. Gray Cook & Mike Boyle, led för led-modellen. USA.

Del 3: funktionell styrka

A.V. Hill (1938), kraft-hastighetsförhållandet. (DOI, Royal Society) Storbritannien, nobelpristagare. Brad Schoenfeld, hypertrofiforskning (2010-2022). USA. Chris Beardsley, transferforskning. Storbritannien. Dietmar Schmidtbleicher. Tyskland. Juan José González-Badillo, hastighetsbaserad träning. Spanien. Comfort, Haff m.fl. (2023), NSCA:s positionsdokument om tyngdlyftning. (PubMed) Storbritannien/Australien. Gourgoulis m.fl. (2009), stånghastighet. (PubMed) Grekland.

Del 4: specifik styrka

Lloyd & Oliver (2012), Youth Physical Development Model. Storbritannien. Idrottsspecifika kravanalyser, verifierade: Lucero m.fl. (2019) för knäböj/lyftvikt. Sheehan, Bower, Watsford (2022) för golf. (DOI) Bishop, Brennan m.fl. (2022) för golf. Guo, Xie, Dong, Bao (2024) för tennis. (PubMed) Dahmen m.fl. för padel. Biz m.fl. för bordtennis. Amaro m.fl. (2019) för simning. Silva m.fl. (2015) för fotboll. Beato, Maroto-Izquierdo, Turner, Bishop (2021) för fotboll. (PubMed) Naderi m.fl. (2024) för handboll. Caparrós, Peña, Baiget m.fl. (2022) för basket. (DOI)

Del 5: roller och ansvar

P.G. Fahlström, Linnéuniversitetet, Goda idrottsliga utvecklingsmiljöer (2016, Riksidrottsförbundet). Sverige. Stewart m.fl. (2024), prestationsstödjande team. Gustafsson, Holmberg & Hassmén (2008). Sverige.

Del 6-7: analysera och Planera

Francis Galton (1880-talet), regression mot medelvärdet. Storbritannien. Vladimir Issurin (2010), testperiodisering. Israel/Ryssland. Eric Banister (1991), fitness-fatigue-modellen. Kanada. Albert Humphrey, SWOT-analys, Stanford Research Institute. USA. Martínez-Mireles m.fl. (2025) och Poureghbali m.fl. (2026), kroppssammansättning hos elitidrottare. Rogerson m.fl. (2024, Sports Medicine – Open), deload-praxis hos 246 atleter. Tim Gabbett, Acute:Chronic Workload Ratio. Australien.

Del 8-9: genomföra, Utvärdera och Logga

Neale Tillin & David Bishop (2009), PAP. Storbritannien. Lee Seitz & Gregory Haff (2016), PAP-metaanalys. Australien. Alan Aragon & Brad Schoenfeld (2013), nutrient timing. USA. Ian Jeffreys, RAMP-protokollet. Storbritannien/Wales. Sakichi Toyoda, Toyota Production System, 5 varför. Japan. Iñigo Mujika, formtoppning och tapering. Spanien/Baskien. Daniel Kahneman, System 1 och System 2. Israel/USA.

Genom tiderna. De mest inflytelserika forskarna inom styrka, power och prestation, globalt

Utöver de specifika studierna ovan bygger hela fältet styrke- och konditionsträning på ett antal namn vars sammantagna livsverk, snarare än en enskild studie, format det vi idag tar för givet. Organiserat efter världsdel:

Nordamerika: David G. Behm (balans och instabil träning, Kanada), William J. Kraemer (hormoner, periodisering), Steven J. Fleck (periodisering), Michael H. Stone (power, olympiska lyft), Gregory G. Haff (NSCA:s ledande forskare), Brad J. Schoenfeld (muskeltillväxt), Stuart M. Phillips (protein och muskeltillväxt), Roger M. Enoka (neuromuskulär kontroll).

Europa: Yuri Verkhoshansky (plyometrisk träning, shock method), Vladimir Zatsiorsky, Tudor Bompa, Vladimir Issurin (blockperiodisering), Paavo Komi (stretch-shortening cycle), Carmelo Bosco (Bosco-testet), Marco Cardinale (olympisk prestationsfysiologi), Hans-Christer Holmberg (uthållighet och kraftutveckling), Per Aagaard (senor, RFD), Bent Rønnestad (samtidig styrke- och uthållighetsträning).

Oceanien: Rob Newton (powerträning), Jeremy Sheppard (hoppförmåga), Jeff Coombes (träningsfysiologi).

Asien: Shumpei Miyakawa (idrottsmedicin), Hiroaki Kanehisa (muskelarkitektur).

Sydamerika: Paulo Gentil (evidensbaserad hypertrofiträning), Claudio Gil Araújo (fysisk testning).

Afrika: Tim Noakes (uthållighetsfysiologi), Ross Tucker (sport science och prestation).

Om man bara fick välja femton, genom tiderna: Verkhoshansky, Zatsiorsky, Kraemer, Stone, Haff, Fleck, Bompa, Issurin, Komi, Enoka, Schoenfeld, Phillips, Aagaard, Newton och Bosco. Tillsammans utgör de kärnan i den vetenskapliga referensbas som ligger bakom utbildningar som NSCA:s och UKSCA:s, och bakom mycket av det denna bok själv bygger vidare på.

Den här listan är inte statisk. Precis som resten av boken uppdateras den när vi läser något nytt, upptäcker ett fel, eller får ett bra tips från en läsare eller kollega.

Mer specifikt: tyngdlyftning, styrkelyft, friidrott och bodybuilding

Begränsas listan till just de fyra områdena som ligger närmast bokens eget innehåll blir den mer specifik och mer direkt relevant för det du faktiskt läser här:

OmrådeNamnStörsta bidrag
TyngdlyftningYuri VerkhoshanskySpecialstyrka, plyometrik, transfer till idrott
TyngdlyftningVladimir ZatsiorskyBiomekanik och styrketeori
TyngdlyftningMichael StoneOlympiska lyft, power, periodisering
TyngdlyftningGregory HaffPowerutveckling, tyngdlyftning, NSCA
TyngdlyftningAnatoliy BondarchukKastgrenar, transfer of training, periodisering
TyngdlyftningA.S. MedvedevSovjetisk tyngdlyftning och vågperiodisering
StyrkelyftFred HatfieldMaximal styrka, biomekanik
StyrkelyftLouie SimmonsConjugate-metoden, Westside Barbell
StyrkelyftMichael StoneStyrkeutveckling och power
StyrkelyftWilliam KraemerAdaptation till tung styrketräning
StyrkelyftVladimir ZatsiorskyNeuromuskulär styrka
FriidrottYuri VerkhoshanskySprint, hopp, explosivitet
FriidrottAnatoliy BondarchukKastgrenar och träningstransfer
FriidrottPaavo KomiStretch-shortening cycle
FriidrottCarmelo BoscoBosco-testerna, explosiv styrka
FriidrottFrans BoschRörelseanalys och teknikträning
BodybuildingBrad SchoenfeldHypertrofi. Världens mest citerade forskare inom muskeltillväxt
BodybuildingStuart PhillipsProtein och muskeltillväxt
BodybuildingJames KriegerMetaanalyser om träningsvolym och hypertrofi
BodybuildingMike IsraetelHypertrofi och programdesign
BodybuildingWilliam KraemerMuskelanpassningar och hormonella effekter
De femton mest inflytelserika totalt, med detta snävare fokus: Verkhoshansky, Zatsiorsky, Bondarchuk, Kraemer, Stone, Haff, Schoenfeld, Phillips, Komi, Bosco, Simmons, Hatfield, Medvedev, Issurin och Bosch.

Prioriterar man tio namn för just den här boken specifikt. Tyngdlyftning, styrkelyft, friidrott, sport performance och bodybuilding tillsammans. Blir det: Verkhoshansky, Zatsiorsky, Stone, Haff, Kraemer, Schoenfeld, Phillips, Komi, Bondarchuk och Issurin. Tillsammans täcker de nästan hela området boken rör sig inom: maximal styrka, hypertrofi, power, olympiska lyft, sprint, hopp, kast, periodisering, biomekanik, neuromuskulär anpassning och återhämtning, och är de namn vars arbeten citeras mest i moderna läroböcker inom strength and conditioning och elitidrott.

Fler etablerade forskare, från fler delar av världen

Utöver namnen ovan finns ett bredare lager av forskare vars arbete redan ligger till grund för delar av boken, utan att alltid namnges explicit i varje kapitel: Prue Cormie (Australien, power och hoppdiagnostik), Anthony Turner och Chris Bishop (Storbritannien, komplex träning respektive asymmetri), Israel Halperin (Israel, tillförlitlighet i RPE/RIR-skattning), Eric Helms (USA/Nya Zeeland, evidensbaserad hypertrofi och styrkelyft), James Steele (Storbritannien, redan medförfattare till Nuzzo-studien som citeras i kapitlet RPE och RIR), samt Keitaro Kubo (Japan, redan citerad i kapitlet Kroppens vävnader).

Motsägelser och pågående debatter: lika viktiga att känna till

Boken ska hjälpa dig resonera kring din träning, inte predika en enda sanning. En hederlig källförteckning måste därför också visa var forskare faktiskt är oeniga, eller där kunskapsläget fortfarande är öppet:

Periodiseringsmodellernas faktiska bevisläge: Afonso och kollegor (2021, och senare uppföljningar) har ifrågasatt hur starkt det vetenskapliga stödet för periodisering egentligen är rent generellt, trots att modellerna (se kapitlet Fem sätt att periodisera) är väletablerade i praktiken. Det är en genuin, pågående debatt, inte en avgjord fråga.

En stor, ny uppdatering av frågan (2026): Currier och kollegor publicerade en ACSM-positionsöversikt baserad på 137 systematiska översikter och över 30 000 deltagare (Medicine and Science in Sports and Exercise). Den första uppdateringen av ACSM:s riktlinjer sedan 2009. Den bekräftar samma slutsats med betydligt större tyngd: periodisering påverkade inte konsekvent flera viktiga utfall, medan belastning, volym, rörelseomfång och frekvens visade sig spela större roll beroende på mål.

Vad som faktiskt driver hypertrofi: Schoenfelds arbete lyfter fram mekanisk belastning, muskelskada och metabol stress tillsammans, men forskare är fortsatt oeniga om hur stor roll varje faktor spelar för sig, och om ett minsta effektivt tränings­volym existerar som en fast gräns eller varierar mer individuellt än ofta framställt.

RPE och RIR som mätverktyg: Halperins och andras forskning visar att skattningarna blir mer träffsäkra med erfarenhet (se kapitlet RPE och RIR), men exakt hur stor den osäkerheten är hos nybörjare, och om den går att träna bort helt, är inte färdigutforskat.

Statisk stretching och prestation: forskningsläget är fortsatt blandat, men en metaanalys från 2024 gav en mer precis bild: håll över 60 sekunder kan försämra maximal styrka akut, men gav ingen tydlig försämring av komplexa sprint- eller hopptest, eller av explosiv styrka och RFD. Den gamla, generella regeln att statisk stretching före explosiv träning alltid är dåligt håller alltså inte.

Samtidig styrke- och konditionsträning, ofta kallat interference effect: att kombinera tung styrketräning och uthållighetsträning kan dämpa vissa anpassningar, men hur stor effekten faktiskt är, och under vilka omständigheter den uppstår, skiljer sig mellan studier och är fortfarande ett aktivt forskningsområde.

Det här är inte en brist i boken. Det är en ärlig bild av var forskningen faktiskt står. Mycket inom styrketräning är fortfarande inte bevisat, bara rimligt välgrundat. Din uppgift som läsare är inte att leta efter den enda rätta modellen, utan att förstå vilka frågor som fortfarande är öppna, och forma din egen träning med den osäkerheten i åtanke snarare än att gissa bort den.

Enbart tyngdlyftning (Olympic Weightlifting): genom historien

Kombineras vetenskaplig forskning, träningssystem och faktisk påverkan på internationell elitlyftning, framträder en mer specialiserad lista än den bredare ovan:

1. Aleksei Medvedev (Sovjetunionen). Den mest inflytelserika sportvetaren inom just tyngdlyftning. Utvecklade det sovjetiska fleråriga träningssystemet och skrev flera klassiska verk om träningsplanering.

2. Vladimir Zatsiorsky (Sovjetunionen/USA). Biomekanik, styrketeori och neuromuskulär anpassning. Science and Practice of Strength Training.

3. Michael H. Stone (USA). En av de mest citerade forskarna inom olympiska lyft, power och prestationsutveckling.

4. Gregory G. Haff (USA). Olympiska lyft, kraftutveckling, periodisering, redaktör för flera av NSCA:s läroböcker.

5. William J. Kraemer (USA). Fysiologiska anpassningar till tung styrketräning och olympiska lyft.

6. Anatoliy Bondarchuk (Sovjetunionen/Ukraina). Transfer of training, periodisering och specialstyrka. Arbetade främst med kastgrenar, men hans modeller har haft stor betydelse även för tyngdlyftning.

7. Bud Charniga Jr. (USA). Översatte och spred sovjetisk tyngdlyftningslitteratur till engelska, och gjorde Medvedev och andra sovjetiska källor tillgängliga för västvärlden.

8. Kyle Pierce (USA). Ledande forskare och tränare inom amerikansk tyngdlyftning.

9. Dragomir Cioroslan (Rumänien/USA). Olympisk medaljör, förbundskapten och forskningsanknuten coach.

10. Robert Roman (Sovjetunionen). Träningsmetodik, teknik och talangutveckling inom sovjetisk tyngdlyftning (redan citerad i bokens kapitel om skivstångsgrepp).

Mest inflytelserika tränarna (inte primärt forskare): Ivan Abadjiev (Bulgarien). Det bulgariska träningssystemet. Arkady Vorobyev (Sovjetunionen). Olympisk mästare, professor och träningsfysiolog. Glenn Pendlay (USA). Moderniserade och spred sovjetiska träningsprinciper i USA. Jim Schmitz (USA). En av USA:s mest meriterade landslagstränare. Chen Wenbing (Kina). Kinas förbundskapten inom tyngdlyftning, med flera olympiska guldmedaljer under sin ledning, och en tydlig egen träningsfilosofi som skiljer sig från både det sovjetiska och det bulgariska systemet.

De fem viktigaste för en ren vetenskaplig grund inom tyngdlyftning specifikt: Medvedev, Zatsiorsky, Stone, Haff och Kraemer. Tillsammans står de bakom en stor del av den moderna kunskapen om teknik, träningsplanering, styrkeutveckling och prestationsfysiologi inom olympisk tyngdlyftning.

En vetenskaplig hierarki: för att veta vad du faktiskt läser

Allt som låter auktoritativt har inte samma bevisvärde. Fyra nivåer, från starkast till svagast:

A. Hög evidens: systematiska översikter, metaanalyser, positionsdokument från stora organisationer (till exempel ACSM, NSCA).

B. Vetenskaplig teori/modell: etablerade koncept som periodisering, specificitet, progression, fatigue management. Väl beskrivna, men inte alltid lika starkt testade som nivå A antyder.

C. Tränarexpertis: namn som Bompa, Issurin, Stone, Haff, Sands, Sheiko med flera. Värdefull, praktikbaserad kunskap, men inte i sig samma sak som kontrollerad forskning (se resonemanget om krokgreppet och den bulgariska metoden tidigare i boken).

D. Praktisk metod: hur en enskild tränare faktiskt organiserar ett pass eller en period. Användbart, men det svagaste evidensledet.

Poängen med hierarkin: en framgångsrik tränares metod (nivå C eller D) ska aldrig framställas som om den vore nivå A. Båda kan vara värdefulla, men av olika skäl, och med olika säkerhet.

155 kapitel · 156 000 ord · grundläget samlar de 29 viktigaste · kalkylatorer, övningsregister och programbyggare. Interaktiv bok med tre läslägen: Grund, Avancerad och Vetenskap. Klickbara ordförklaringar, quiz i varje kapitel, slutquiz och diplom

Vad tyckte andra läsare?

★★★★★ 5,0 1 omdöme

  • ★★★★★

    Atletisk Styrka ! Grymt bra att kunna läsa i de olika lägen Grund, Avancerad och Vetenskap! Går enklare att ta till sig kunskapen i den ordningen.

    Fredrick · Verifierad läsare

Böcker som hör ihop

← Alla böcker

Känner du någon som skulle gilla det här?