Olympic weightlifting
Training Planning in Olympic Weightlifting
Know what your next session should hold, and why.
From analysis to learning. How to plan training for a whole season.
By Lisette & Anders Lindsjö
Coming soon

A good plan does not start with a program. It starts with the lifter. The book takes you through the whole working process, step by step: analysing the lifter and the environment, planning, periodisation and programming, control values, execution, follow-up and logging.
You follow two lifters through a full season. Kerstin is new to the sport and aiming for her first competition. Johan is a masters lifter with a job, a family and an old shoulder injury. The same models give them different answers, and that is how you learn to use them for your own lifter.
What you get
- Tools to analyse a lifter: demand profile, performance profile, lift ratios, SWOT and gap analysis.
- A method to go from yearly goal to period, week and session, with periodisation and pulsing.
- Control values you can measure and track: volume, intensity, MRI and MSI, RPE and readiness.
- A way to follow up, evaluate and learn from every period, so the next plan builds on what you have learned.
- Planning templates and checklists you can use right away.
Who it is for
The book is for coaches, and for lifters who plan their own training, especially if you are a new coach, new to the sport or a masters lifter.
What the book contains
All 69 chapters and the appendices, with a short description of each. Look through the content before you buy. Read a free chapter →
Del 1 — Analys av lyftaren 13 chapters
- Börja med lyftarenSex frågor om lyftaren som du behöver svar på innan du skriver ett enda set.
- Lyftarens kategorier: kön, ålder, nivå och tävlingHur kön, åldersklass, nivå och tävlingsnivå styr vad som är rimligt att planera för.
- Kravprofilen för olympisk tyngdlyftningVad idrotten kräver för att prestera, och varför arbetskapacitet behövs i träningen men inte på tävlingen.
- PrestationsprofilenHur du kartlägger lyftaren inom de fem prestationsfaktorerna, med Kerstin som exempel.
- Utvecklingsfaktorerna och utvecklingspotentialenFem faktorer som multipliceras, och varför en svag faktor kan dra ned hela resultatet.
- Kroppen och viktklassenHur du väljer viktklass nu och på sikt utifrån längd och kroppssammansättning.
- NulägesanalysHur du mäter var lyftaren är i dag, i stället för att gå på minne och känsla.
- Lyftratio: ryck, stöt och styrkeövningar i procentLyftratio i procent som visar om förmågorna är i balans och var begränsningen sitter.
- Din lyftprofil: räkna dina avvikelserEtt verktyg där du fyller i dina resultat och ser din egen lyftprofil och dina avvikelser.
- Styrka eller svaghet: vad ska planeras och tränas?När en hög siffra är en styrka och när den är en svaghet, och vad du ska prioritera.
- RörlighetsanalysFem rörlighetstester som visar om kroppen kan inta de positioner lyften kräver.
- Teknikanalys: att se, mäta och analyseraFrån att se ett problem till att förstå orsaken, med en arbetsmodell i sju steg.
- SWOT-analysHur du sammanfattar analysen i en SWOT och gör den till en strategi.
Del 2 — Analys av ramar och omvärld 9 chapters
- Analysens ramar: syfte, tid, kvalitet och resurserSyfte, tid, kvalitet och resurser: ramarna du behöver känna innan planen skrivs.
- Två tränare, en klubbHur två tränare i samma klubb delar lokal och modeller men äger var sin lyftares plan.
- IntressentanalysVilka människor som påverkar träningen, och hur du får med dem.
- Omvärldsanalys: träningssystem i världenVad du kan lära av Bulgarien och andra nationers system, och varför inget kan kopieras rakt av.
- KonkurrensanalysVilka resultat som krävs för kval, placering och medalj, så att målen blir realistiska.
- UtrustningsanalysPersonlig utrustning och klubbens utrustning: vad du ska kontrollera och prioritera.
- RiskanalysHur du hittar, bedömer och hanterar riskerna som kan stoppa planen.
- Gap-analys – från nuläge till målHur du hittar den faktor som ger mest effekt på ryck och stöt om den förbättras.
- Träningsbarhet och readinessVad lyftaren tål och kan ta till sig just nu, med readiness och en enkel smärtregel.
Del 3 — Planering 13 chapters
- Planeringsfilosofi: klassisk, agil eller semistruktureradKlassisk, agil eller semistrukturerad planering, och hur du väljer det som passar.
- Kända och okända faktorer: vad kan vi planera och vad kan vi påverka?Vad du kan planera, vad du kan påverka och vad du behöver acceptera.
- Mål och prioriteringarHur du sätter mål och prioriterar så att det viktigaste får plats.
- TräningsprincipernaDe fem träningsprinciperna och tvåfaktorsteorin om fitness och fatigue.
- Att lyfta tyngre till en rimlig kostnadHur du och lyftaren kommer överens om vad utvecklingen får kosta i trötthet, tid och risk.
- Avtagande träningseffekt: ju bättre, desto viktigare att göra rättVarför samma träning ger mindre effekt ju bättre du blir, och vad det kräver av planen.
- Kapacitet, produktivitet och styrka i reservSkillnaden mellan kapacitet och produktivitet, och hur långt du är från ditt tak.
- Utvecklingspotential och överföringsfällanTre frågor som avgör om en starkare frontböj faktiskt syns i tävlingslyften.
- TräningsdosenHur du doserar träningen i antal lyft och set i stället för ton.
- ÅterhämtningsförmågaVad som påverkar återhämtningsförmågan, och varför olika vävnader återhämtar sig i olika takt.
- Tränings- och återhämtningsprogrammetÅterhämtningspyramiden och hur du planerar vila lika noga som träning.
- Övningsval och övningshierarkiHur du väljer övningar som svar på en fråga, utifrån en tydlig hierarki.
- Fördelning av träningenHur du fördelar innehållet över pass, dagar och vecka så att kvaliteten räcker.
Del 4 — Periodisering, pulsering och programmering 15 chapters
- Från årsmål till träningsplanHur du delar upp året i perioder bakifrån från målet, med Kerstins nio månader som exempel.
- Från generalisering till specialisering: den långsiktiga vägenDen långa vägen från bred träning till specialisering, och vad forskningen säger.
- Träningsprofilen: vad krävs för att nå VM?Vad träningen behöver innehålla för att nå SM och vidare till VM.
- Sexårsplanen: från dagens resultat till VMHur du bygger en sexårsplan från dagens resultat till VM, år för år.
- Tävlingsplanering: från säsong till olympisk cykelHur A-, B- och C-tävlingar formar säsongen, året och den olympiska cykeln.
- TräningsperioderVad varje träningsperiod ska åstadkomma, från anatomisk adaptation och framåt.
- PeriodiseringssystemLinjär periodisering och andra system, och tre frågor som hjälper dig att välja.
- PulseringHur växlingen mellan tung, medel och lätt ger rytm inom passet, veckan och perioden.
- Programmering av olympiska lyftHur många lyft, repetitioner och vilka vikter som befäster tekniken och får den att hålla.
- Programmering av styrketräningenHur styrketräningen stödjer ryck och stöt i stället för att konkurrera med dem.
- Programmering av explosiv träningHopp, kast och lätta drag som utvecklar förmågan att producera kraft snabbt.
- Teknikträning och motoriskt lärandeHur planeringen ger tillräckligt med kvalitativa repetitioner för att lära in tekniken.
- IntensitetsstyrningProcent, RPE och RIR: verktygen för att välja rätt belastning efter dagsformen.
- PassdesignOrdningen i passet från uppvärmning till huvuddel, med Kerstins måndagspass som exempel.
- VeckoplaneringHur du bygger en vecka med tung, medel och lätt som passar både utveckling och livet.
Del 5 — Styrvärden 9 chapters
- Tre hopklistrade A4-arkAnders första periodiserade program från 1985, och vad det lär oss om planering i dag.
- Styrvärden: vad vi styr och vad vi mäterDe variabler du planerar, mäter och ändrar för att styra träningen.
- Övningstyper, klassificering och fördelningSex grupper av övningar, från tävlingslyft till allmän styrka, och hur du fördelar dem.
- ÖvningsordningVarför samma övningar i olika ordning är olika träning.
- Volym, set och densitetHur du räknar volym på alla tidsskalor och väljer måttet som passar syftet.
- Intensitet: procent, medelvikt och zonerProcent, medelvikt och intensitetszoner för lyft, pass och hela perioder.
- MRI och MSI: intensitet och dos över periodenTvå styrvärden från den sovjetiska traditionen som styr intensitet och dos över perioden.
- Missar, RIR och RPEHur många missar som är rimligt i varje zon, och hur du använder RIR och RPE.
- De osynliga styrvärdena: readiness, dagsform och coaching i verklighetenReadiness, dagsform och relationen mellan tränare och lyftare: styrvärdena som inte syns i programmet.
Del 6 — Genomförande 5 chapters
- Från program till verklighetVarför skillnaden mellan planerat och genomfört är information och inte misslyckande.
- Coachens beslut under passetFyra frågor som hjälper dig att hålla fast vid planen, anpassa den eller avbryta under passet.
- Kvalitet före kvantitetKvalitetsmetoden som låter betyget på varje lyft avgöra om vikten ökar.
- Misslyckanden och korrigeringarHur du hittar orsaken till en miss, väljer rätt åtgärd och undviker överkorrigering.
- Belastning och återhämtningHur sömn, jobb, stress och resor påverkar hur mycket träning lyftaren kan ta emot.
Del 7 — Utvärdering och uppföljning 3 chapters
- Vad ska mätas?Vad som är värt att mäta, och det minsta system som räcker för bra beslut.
- Utvärdera träningsperiodenHur du utvärderar en period och ser vad som blev bättre, sämre och stod still.
- Uppföljning och beslutBesluten utvärderingen ska leda till: behålla, öka, minska eller ändra.
Del 8 — Loggning och lärande 2 chapters
- Träningsloggen som beslutsverktygHur träningsloggen blir tränarens och lyftarens minne och underlag för nästa analys.
- Från erfarenhet till kunskapHur erfarenhet blir kunskap genom att observeras, loggas och leda till förändring.
Bilagor 5 chapters
- Kerstins profilKerstin, 24, som följs genom hela boken: utgångsläge och nio månader.
- Johans profilJohan, 46, masterslyftaren som jämförs med Kerstin där det lär mest.
- TeametLyftarna och tränarna i Öresunds Atletklubb som bokens exempel följer.
- Planeringsmallar och checklistorFärdiga mallar och checklistor för analys, tävlingskalender, periodplan och pass.
- OrdlistaPlaneringsbegreppen förklarade, från A-, B- och C-tävling till agil planering.
Scientific basis and references
Each chapter has a science level that explains what the research shows, how we interpret it and what we recommend. Here is the complete reference list.
Show the reference list
Periodisering och programmering
Bompa, T. & Haff, G. (2009). Periodization: Theory and Methodology of Training. Human Kinetics.
Issurin, V. (2010). New horizons for the methodology and physiology of training periodization. Sports Medicine, 40(3).
Kiely, J. (2012). Periodization paradigms in the 21st century: evidence-led or tradition-driven? IJSPP, 7(3).
Kiely, J. (2018). Periodization theory: confronting an inconvenient truth. Sports Medicine, 48.
Williams, T. m.fl. (2017). Comparison of periodized and non-periodized resistance training on maximal strength: a meta-analysis. Sports Medicine, 47.
Harries, S., Lubans, D. & Callister, R. (2015). Systematic review and meta-analysis of linear and undulating periodized resistance training programs on muscular strength. JSCR, 29(4).
Laputin, N. & Oleshko, V. (1982). Managing the Training of Weightlifters.
Medvedev, A. (1986). A System of Multi-Year Training in Weightlifting.
Zatsiorsky, V., Kraemer, W. & Fry, A. (2021). Science and Practice of Strength Training, 3:e uppl. Human Kinetics.
Haff, G. & Triplett, N. (red.) (2016). Essentials of Strength Training and Conditioning. NSCA.
Dos, intensitet och styrka
González-Badillo, J. m.fl. (2005). Moderate resistance training volume produces more favorable strength gains than high or low volumes. JSCR, 19(3).
González-Badillo, J., Izquierdo, M. & Gorostiaga, E. (2006). Moderate volume of high relative training intensity produces greater strength gains compared with low and high volumes in competitive weightlifters. JSCR, 20(1).
González-Badillo, J. & Sánchez-Medina, L. (2010). Movement velocity as a measure of loading intensity in resistance training. IJSM, 31.
Grgic, J. m.fl. (2018). Effect of resistance training frequency on gains in muscular strength: a systematic review and meta-analysis. Sports Medicine, 48.
Helms, E. m.fl. (2016). Application of the repetitions in reserve-based rating of perceived exertion scale for resistance training. Strength and Conditioning Journal, 38(4).
Pareja-Blanco, F. m.fl. (2017). Effects of velocity loss during resistance training on athletic performance, strength gains and muscle adaptations. Scand J Med Sci Sports, 27.
Ralston, G. m.fl. (2017). The effect of weekly set volume on strength gain: a meta-analysis. Sports Medicine, 47.
Weakley, J. m.fl. (2021). Velocity-based training: from theory to application. Strength and Conditioning Journal, 43(2).
Wilson, J. m.fl. (2012). Concurrent training: a meta-analysis examining interference of aerobic and resistance exercises. JSCR, 26(8).
Zourdos, M. m.fl. (2016). Novel resistance training-specific RPE scale measuring repetitions in reserve. JSCR, 30(1).
Tyngdlyftning och explosivitet
Kim, S.-H. m.fl. (2015). Lower extremity strength and the range of motion in relation to squat depth. Journal of Human Kinetics, 45.
Macrum, E. m.fl. (2012). Effect of limiting ankle-dorsiflexion range of motion on lower extremity kinematics and muscle-activation patterns during a squat. Journal of Sport Rehabilitation, 21(2).
Moran, R. m.fl. (2017). Do Functional Movement Screen (FMS) composite scores predict subsequent injury? A systematic review with meta-analysis. BJSM, 51(23).
Powden, C., Hoch, J. & Hoch, M. (2015). Reliability and minimal detectable change of the weight-bearing lunge test: a systematic review. Manual Therapy, 20(4).
Jiménez-Reyes, P., Samozino, P., Brughelli, M. & Morin, J.-B. (2017). Effectiveness of an individualized training based on force-velocity profiling during jumping. Frontiers in Physiology, 7, 677.
Ryan, R. & Deci, E. (2000). Self-determination theory and the facilitation of intrinsic motivation, social development, and well-being. American Psychologist, 55(1).
Czaplicki, A., Szyszka, P., Sacharuk, J. & Jaszczuk, J. (2019). Modeling record scores in the snatch and its variations in the long-term training of young weightlifters. PLoS ONE, 14(12), e0225891.
Guo (2014), återgiven i Buitrago & Ma (2018), om assistansövningar i förhållande till stöten.
Huebner, M. & Lei, R. (2026). A unified ranking model for evaluating snatch and clean and jerk performances across body mass and sex. Sports, 14(7), 294.
Szyszka, P. & Czaplicki, A. (2021). Analysis of record scores in the clean and its variations in the long-term training of young weightlifters. JSCR, 35(9).
Aasa, U. m.fl. (2017). Injuries among weightlifters and powerlifters: a systematic review. BJSM, 51(4).
Keogh, J. & Winwood, P. (2017). The epidemiology of injuries across the weight-training sports. Sports Medicine, 47(3).
Stone, M. m.fl. (2005). Relationship of maximum strength to weightlifting performance. MSSE, 37(6).
Young, W. (2006). Transfer of strength and power training to sports performance. IJSPP, 1(2).
Garhammer, J. (1985). Biomechanical profiles of Olympic weightlifters. International Journal of Sport Biomechanics, 1.
Storey, A. & Smith, H. (2012). Unique aspects of competitive weightlifting. Sports Medicine, 42(9).
Suchomel, T., Comfort, P. & Stone, M. (2015). Weightlifting pulling derivatives: rationale for implementation and application. Sports Medicine, 45.
Suchomel, T., Nimphius, S. & Stone, M. (2016). The importance of muscular strength in athletic performance. Sports Medicine, 46.
Blazevich, A. & Babault, N. (2019). Post-activation potentiation versus post-activation performance enhancement in humans. Frontiers in Physiology.
Jeffreys, I. (2007). Warm-up revisited: the ramp method of optimizing warm-ups. Professional Strength and Conditioning, 6.
Belastning, återhämtning och mätning
Bohm, S., Mersmann, F. & Arampatzis, A. (2015). Human tendon adaptation in response to mechanical loading: a systematic review and meta-analysis of exercise intervention studies on healthy adults. Sports Medicine – Open, 1.
Nuzzo, J., Pinto, M., Nosaka, K. & Steele, J. (2023). Maximal number of repetitions at percentages of the one repetition maximum: a meta-regression and moderator analysis of sex, age, training status, and exercise. Sports Medicine.
Hu m.fl. (2001), återgiven i Buitrago & Ma (2018), om lyckade ryck i träning.
Banister, E. m.fl. (1975). A systems model of training for athletic performance. Australian Journal of Sports Medicine, 7.
Chiu, L. & Barnes, J. (2003). The fitness-fatigue model revisited. Strength and Conditioning Journal, 25(6).
Bosquet, L. m.fl. (2007). Effects of tapering on performance: a meta-analysis. MSSE, 39(8).
Claudino, J. m.fl. (2017). The countermovement jump to monitor neuromuscular status: a meta-analysis. J Sci Med Sport, 20(4).
Foster, C. m.fl. (2001). A new approach to monitoring exercise training. JSCR, 15(1).
Fullagar, H. m.fl. (2015). Sleep and athletic performance. Sports Medicine, 45.
Gabbett, T. (2016). The training–injury prevention paradox. BJSM, 50.
Hopkins, W. (2000). Measures of reliability in sports medicine and science. Sports Medicine, 30.
Impellizzeri, F., Marcora, S. & Coutts, A. (2019). Internal and external training load: 15 years on. IJSPP, 14(2).
Impellizzeri, F. m.fl. (2020). Acute:chronic workload ratio: conceptual issues and fundamental pitfalls. IJSPP, 15(6).
Kellmann, M. m.fl. (2018). Recovery and performance in sport: consensus statement. IJSPP, 13(2).
McNulty, K. m.fl. (2020). The effects of menstrual cycle phase on exercise performance in eumenorrheic women. Sports Medicine, 50.
Meeusen, R. m.fl. (2013). Prevention, diagnosis and treatment of the overtraining syndrome. MSSE, 45(1).
Mujika, I. & Padilla, S. (2000). Detraining: loss of training-induced physiological and performance adaptations. Sports Medicine, 30.
Saw, A., Main, L. & Gastin, P. (2016). Monitoring the athlete training response: subjective self-reported measures trump commonly used objective measures. BJSM, 50.
Selye, H. (1956). The Stress of Life.
Stults-Kolehmainen, M. & Bartholomew, J. (2012). Psychological stress impairs short-term muscular recovery from resistance exercise. MSSE, 44(11).
Mål, lärande och reflektion
Culver, D. & Trudel, P. (2008). Clarifying the concept of communities of practice in sport. International Journal of Sports Science & Coaching, 3(1).
Erickson, K., Bruner, M., MacDonald, D. & Côté, J. (2008). Gaining insight into actual and preferred sources of coaching knowledge. International Journal of Sports Science & Coaching, 3(4).
Wenger, E. (1998). Communities of Practice: Learning, Meaning, and Identity. Cambridge University Press.
Kahneman, D. (2011). Thinking, Fast and Slow. Farrar, Straus and Giroux.
Kahneman, D. & Klein, G. (2009). Conditions for intuitive expertise: a failure to disagree. American Psychologist, 64(6).
Soderstrom, N. & Bjork, R. (2015). Learning versus performance: an integrative review. Perspectives on Psychological Science, 10(2).
Adams, J. (1971). A closed-loop theory of motor learning. Journal of Motor Behavior, 3.
Fitts, P. & Posner, M. (1967). Human Performance.
Guadagnoli, M. & Lee, T. (2004). Challenge point: a framework for conceptualizing the effects of various practice conditions in motor learning. Journal of Motor Behavior, 36(2).
Kingston, K. & Hardy, L. (1997). Effects of different types of goals on processes that support performance. The Sport Psychologist, 11.
Locke, E. & Latham, G. (2002). Building a practically useful theory of goal setting and task motivation. American Psychologist, 57(9).
Salmoni, A., Schmidt, R. & Walter, C. (1984). Knowledge of results and motor learning. Psychological Bulletin, 95.
Schmidt, R. & Lee, T. Motor Control and Learning. Human Kinetics.
Shea, J. & Morgan, R. (1979). Contextual interference effects on the acquisition, retention, and transfer of a motor skill. Journal of Experimental Psychology: Human Learning and Memory, 5.
Williamson, O., Swann, C., Bennett, K., Bird, M., Goddard, S., Schweickle, M. & Jackman, P. (2024). The performance and psychological effects of goal setting in sport: a systematic review and meta-analysis. International Review of Sport and Exercise Psychology, 17(2), 1050–1078.
Wulf, G. (2013). Attentional focus and motor learning: a review of 15 years. Int Rev Sport Exerc Psychol, 6(1).
Gibbs, G. (1988). Learning by Doing.
Kolb, D. (1984). Experiential Learning.
Schön, D. (1983). The Reflective Practitioner.
Analys, lyftare och omvärld
Ahtiainen, J. m.fl. (2003). Muscle hypertrophy, hormonal adaptations and strength development during strength training in strength-trained and untrained men. Eur J Appl Physiol, 89.
American College of Sports Medicine, Ratamess, N. m.fl. (2009). Progression models in resistance training for healthy adults. MSSE, 41(3).
Beck, K. m.fl. (2001). Manifesto for Agile Software Development.
Bishop, P., Jones, E. & Woods, A. (2008). Recovery from training: a brief review. JSCR, 22(3).
Covey, S. (1989). The 7 Habits of Highly Effective People.
Jovanović, M. (2018). Agile Periodization: Planning, Programming, and Managing Uncertainty.
Kenttä, G. & Hassmén, P. (1998). Overtraining and recovery: a conceptual model. Sports Medicine, 26(1).
Rhea, M. m.fl. (2003). A meta-analysis to determine the dose response for strength development. MSSE, 35(3).
Roberts, L. m.fl. (2015). Post-exercise cold water immersion attenuates acute anabolic signalling and long-term adaptations in muscle to strength training. J Physiol, 593(18).
Snowden, D. & Boone, M. (2007). A leader’s framework for decision making. Harvard Business Review, 85(11).
Walsh, N. m.fl. (2021). Sleep and the athlete: narrative review and 2021 expert consensus recommendations. BJSM, 55.
Atkinson, R. (1999). Project management: cost, time and quality, two best guesses and a phenomenon. International Journal of Project Management, 17(6).
Butler, R. & Hardy, L. (1992). The performance profile: theory and application. The Sport Psychologist, 6.
Carter, J. & Heath, B. (1990). Somatotyping: Development and Applications. Cambridge University Press.
Côté, J., Baker, J. & Abernethy, B. (2007). Practice and play in the development of sport expertise. I Tenenbaum & Eklund (red.), Handbook of Sport Psychology.
Freeman, R. (1984). Strategic Management: A Stakeholder Approach.
Hubal, M. m.fl. (2005). Variability in muscle size and strength gain after unilateral resistance training. MSSE, 37(6).
Huebner, M. & Perperoglou, A. (2019). Performance development from youth to senior and age of peak performance in Olympic weightlifting. Frontiers in Physiology, 10, 1121.
ISO 31000. Risk management – Guidelines.
Maughan, R. m.fl. (2018). IOC consensus statement: dietary supplements and the high-performance athlete. BJSM, 52.
Mendelow, A. (1991). Stakeholder mapping. Proceedings of the 2nd International Conference on Information Systems.
Orvanová, E. (1990). Somatotypes of weight lifters. Journal of Sports Sciences, 8(2).
Verkhoshansky, Y. & Siff, M. (2009). Supertraining, 6:e uppl.
Zempo, H. m.fl. (2017). Heritability estimates of muscle strength-related phenotypes: a systematic review and meta-analysis. Scand J Med Sci Sports, 27(12).
Regelverk, kvalsystem och resultat
International Weightlifting Federation. Technical and Competition Rules & Regulations 2025, inklusive viktklasser från 1 augusti 2026.
IWF (2025). Bodyweight categories for the 2028 Olympics in Los Angeles are defined. iwf.sport.
IWF och IOK (2026). Weightlifting Qualification System, Games of the XXXIV Olympiad Los Angeles 2028.
IWF (2026). IWF introduces GAMX as a new Official Points System. iwf.sport.
IWF. Masters Technical Rules.
European Weightlifting Federation. Exception to the IWF TCRR: European U23 Weightlifting Championships.
Svenska Tyngdlyftningsförbundet. Allsvenska serien och Lag-SM. tyngdlyftning.com.
IWF (2025). One year on: Paris 2024 marked a defining chapter for weightlifting. iwf.sport.
Olympics.com. Resultat i tyngdlyftning, Tokyo 2020 och Paris 2024.
USA Weightlifting. Athlete profile: Olivia Reeves.
Fédération Française d’Haltérophilie. Jeux Olympiques de Paris 2024.
Nationella system och kön
Barth, M., Güllich, A., Macnamara, B. & Hambrick, D. (2022). Predictors of junior versus senior elite performance are opposite: a systematic review and meta-analysis of participation patterns. Sports Medicine, 52.
Güllich, A., Macnamara, B. & Hambrick, D. (2022). What makes a champion? Early multidisciplinary practice, not early specialization, predicts world-class performance. Perspectives on Psychological Science, 17(1), 6–29.
Severov, B. (2008). Program of multi-year strategic planning of training in Olympic weightlifting. Lift Up, chidlovski.net.
Svenska Tyngdlyftningsförbundet. Kvalgränser till SM, junior- och U23-EM, NM och VM 2026. tyngdlyftning.com.
Buitrago, M. & Ma, J. (2018). Chinese Weightlifting: Technical Mastery & Training. Ma Strength.
Hunter, S. (2014). Sex differences in human fatigability: mechanisms and insight to physiological responses. Acta Physiologica, 210(4).
Olympic Lifting School
Lindsjö, L. & Lindsjö, A. Den atletiska lyftaren. Olympic Lifting School.
Lindsjö, L. & Lindsjö, A. Tävlingsstrategi i olympisk tyngdlyftning. Olympic Lifting School.
Lindsjö, L. & Lindsjö, A. Atletisk Styrka. Athletic Sports School.
Lindsjö, A. (2026). Mentala strategier för tyngdlyftare för APGUL OLY MASTERS. Olympic Lifting School.
Utkast: kontrollera utgåvor och fullständiga referenser innan publicering.
69 chapters · 49,100 words · lifter and coach perspectives. Interactive book with three reading levels: Basic, Advanced and Science. Clickable glossary, a quiz in every chapter, a final exam and a diploma


